TJUGO TRÄD OCH EN APELSIN
Hamdi Özyurt
Översättning: Claire B. Kaustell
ISBN: 978-91-977774-0-7
Band: Inbunden
Sidor: 120
En man och en kvinna möts på en järnvägsstation. De är båda främlingar, gäster i ett annat land. Deras väntan blir ett sätt att besjäla ursprunget och deras historiska backgrund. Mannen är på väg hem från en prisutdelning. Kvinnan missade bussen efter en basketmatch. Han ritar av kvinnan och hon ger honom sin historia om farfar Harry i gåva. Hennes kärlek till Harry följer henne som en hjälp- ande kraft genom livet. Hennes livliga kärleksberättelse är
”Som om hon ålagts att utföra ett heligt uppdrag” och påminner mannen om hans egna minnen från hemlandet. Barndomen öppnar nya fåror i den nya vardagen. En farfar kvar i sinnet hos dem båda.
”…Grenen var nära att brista, men farfar var inte det minsta rädd. Han var arg på sin bror Gregoris. Jag stod nedanför vid stammen och grät och bönföll farfar att komma ned därifrån. ‘Jag tänker inte komma ner förrän Gregoris bett dig om ursäkt’, sade farfar. Där satt två fåglar, en på vardera sidan om honom. Den ena fågeln var en duva, den andra såg ut som en rovfågel, en örn eller en falk. ‘Om du inte kommer ner därifrån så ta i alla fall duvan, farfar, men akta dig för den andra fågeln!’ skrek jag. När farfar sträckte sig efter duvan brast grenen…”
”Hamdi Özyurt har ett skönt språk, berättar sakligt och enkelt, rakt på sak utan större krusiduller – men så att det berör. Det är en vacker och gripande berättelse som väcker minnen också hos den lyssnande författaren, som minns sitt eget hemland och sin egen farfar.”
Ola Sollerman – Gotlands Tidningar
”Ett Vackert exempel på annorlunda berättarkonst”
Gunilla Heick – Vasabladet
”Jag vet inte hur många böcker på 500–600 sidor jag läst på senare år som jag redan efter fjorton dagar har glömt vad de handlar om. Den här boken överraskar inte bara läsaren. Det går inte att släppa den efter genomläsningen. Den följer med en i flera dagar. Ett litet mästerverk som rekommenderas.”
Lennart Högman – Dast magazine
”Låt mig säga med en gång att Hamdi Özyurts historia om grekiska Mari och hennes farfar Harry, är en riktig liten pärla, med en patina som gör att den närmar sig status av mästerverk. Trots utgångspunkt i muntligt berättande är den stramt hållen, och det är aldrig någon tvekan om riktningen. Äktheten sitter i skalet och kärnan syns mig lika tidlös som just en pärla.”
Lars-Göran Söderberg – Tidningen kulturen
